OSF | Ofta ställda frågor

Det lönar sig att lämna in en patentansökan då uppfinningen är tillräckligt långt utvecklad. Ansökan måste lämnas in förrän uppfinningen blir offentlig, till exempel före den presenteras på en mässa, på nätsidor, i reklammaterial osv. Patent kan beviljas bara på en uppfinning som är ny. En uppfinning som har gjorts offentlig är inte längre ny och kan därför inte patenteras. Detta oberoende av vem som har gjort uppfinningen offentlig.

Om patentansökan lämnas in för tidigt, kan det leda till att man får patent på en uppfinning i ett tidigt utvecklingsskede, men patentet skyddar kanske inte den version som slutligen kommer ut på marknaden.

I praktiken jo. Uppfinningar som görs möjliga via datorprogram patenteras världen över. Ett fristående datorprogram kan inte som sådant patenteras i Europa, men en teknisk egenskap som programmet förverkligar kan patenteras också i Europa. Förutom patentkrav som avser metoder eller anordningar, kan också krav riktade till datorprogram godtas på vissa villkor. Då man med hjälp av en dator realiserar en metod som är ny och har uppfinningshöjd och som löser ett tekniskt problem, kan lösningen patenteras.

Ett internationellt varumärke innebär tyvärr inte att skyddet är världsomfattande. Det internationella varumärket utgör ett registreringssystem baserat på internationella överenskommelser, med vilket man samtidigt kan ansöka om skydd för samma märke i ett antal olika länder, och i viss mån kan märket också administreras centralt.

Ett internationellt varumärke förutsätter alltid att det finns en inhemsk stamansökan (FI/EU) vilken ligger till grund för en ansökan som lämnas in vid den internationella myndigheten WIPO. I denna ansökan nämns (designeras) de länder i vilka man vill ha varumärkesskydd. WIPO skickar designationerna till länderna i fråga och märket granskas enligt nationell lag och praxis.

Mängden länder som ingår i det internationella varumärkesystemet är mycket omfattande, men det täcker ändå inte världens samtliga länder.

Prioriteten ger en sökande möjlighet att inom ett år (12 månader) från inlämningsdagen för hens första patentansökan lämna in en ytterligare motsvarande ansökan som helt eller delvis avser samma uppfinning.  Därvid kan man begära prioritet från den första ansökan, och detta innebär att då nyheten och uppfinningshöjden utvärderas så anses den senare ansökan vara inlämnad samma dag som den första ansökan. I praktiken betyder detta att man kan skjuta fram tidpunkten då eventuella utländska ansökningar skall lämnas in med högst ett år. Vid det laget bör man ha fått information, via t.ex. Patent- och registerstyrelsen, om det finns hinder för patenterbarheten.

I samma ansökan kan man begära prioritet från flera tidigare inlämnade ansökningar, förutsatt att de alla är gjorda inom de 12 föregående månaderna.

För varumärken är prioritetstiden sex månader.

En anhängig inhemsk patentansökan eller en europeisk patentansökan kan ändras till en nyttighetsmodellansökan.

Om patentansökan har avskrivits, så måste den återupptas innan den kan ändras till en nyttighetsmodellansökan. Om patentansökan har avslagits, så kan den ändras till en nyttighetsmodellansökan så länge besvärstiden löper.

Om det har gått mer en fyra år sedan patentansökan inlämnades, så måste den första förnyelseavgiften betalas då nyttighetsmodellansökan lämnas in; om det har gått mer än åtta år måste också den andra förnyelseavgiften betalas.

I vissa länder kan man ansöka om patent också i efterhand, då uppfinningen har blivit offentlig. Till exampel i USA går det att ansöka om patent under ett år efter det uppfinningen har blivit offentlig, med stöd av den så kallade nyhetsfristen (grace period). Denna tilläggstid är en absolut gräns; i USA måste en ansökan lämnas in under mindre än ett år efter offentliggörandet, med en dags noggrannhet.

Det är bra att minnas, att även om offentliggjord information kan användas som hinder för en patentansökan så är det möjligt att uppfinningen i hemlighet har förbättrats och utvecklats så, att den ”befintliga” lösningen är ny och har uppfinningshöjd i jämförelse med den version som blivit offentlig. I ett sådant fall kan det gå att göra en ny patentansökan på den utvecklade versionen av uppfinningen.

Frågan om uppfinningen har blivit offentlig bör alltid bedömas enligt den nationella lagstiftningen i varje land – har uppfinningen verkligen kommit till allmänhetens kännedom?

Om du är i en situation där uppfinningen har blivit offentlig ”i förtid”, lönar det sig att genast ta kontakt med våra experter så vi kan utvärdera situationen. Vi kan då inom de befintliga tidsgränserna vidta de åtgärder som kan anses ändamålsenliga ur skydds- och affärsmässig synvinkel.

Symbolen ® bör användas bara i samband med registrerade varumärken och bara i de länder där märket är registrerat. Symbolen anger nämligen just detta, att märket är officiellt registrerat.

Symbolen ™ kan användas också då varumärket inte är registrerat; det anger bara att märket används som varumärke (Trade Mark). Då symbolen ™ används lönar det sig att notera att den uttryckligen anger det att märket används som ett varumärke. Om ett varumärke som är i bruk inte är registrerat bör man i varje fall försäkra sig om att det inte gör intrång på nåon annans rättigheter.

Det är inte obligatoriskt att använda symbolerna ® och ™, men det kan vara nyttigt.

Hur lång tid det går från att en varumärkesansökan lämnas in till det att märket är registrerat beror mycket på den handläggande myndigheten och hur handläggningen framskrider. Eventuella förelägganden och invändningar påverkar handläggningstiden.

Vid EUIPO är ansökningsprocessen rätt snabb. Om inga förelägganden ges, kungörs ansökan för invändning. Invändningstiden är tre månader. Om inga invändningar görs, avancerar märket i allmänhet till registrering inom 4-6 månader från inlämningsdagen.

Patent- och registerstyrelsen granskar ex officio tidigare rättigheter, och detta inverkar på handläggningstiden. Om inga förelägganden ges, registreras märket vanligen inom 4-6 månader från  inlämningsdagen. Märket kungörs för invändning efter registreringen. Invändningstiden är två månader, så det går alltså ungefär 6-8 månader innan man får full säkerhet om att märket är godkänt.

Hur lång tid det går från att en patentansökan lämnas in till det att patentet är beviljat beror mycket på den handläggande myndigheten och hur handläggningen framskrider. Handläggningstiden påverkas av hur många dokument som är av betydelse för patenterbarheten som hittas, och hurudana ändringar som görs i ansökan under processens gång.

Typiskt inleds patentansökningsprocessen med en inhemsk, det vill säga finsk patentansökan. Processen är relativt snabb och förmånlig. På så sätt får man snabbt en bedömning av om uppfinningen går att patentera. Vid Patent- och registerstyrelsen är handläggningstiden för en patentansökan i medeltal 2,5 – 3 år. Ett beviljat patent är då retroaktivt i kraft från det ansökan har blivit offentlig. En patentansökan blir offentlig 18 månader från inlämningsdagen.

Vid europeiska patentverket EPO är  handläggningstiden typiskt 3-5 år.

Typiskt handhar en patentingenjör åtminstone en del av följande uppgifter:

– sköter företagets process som rör uppfinningar i arbetsförhållande och IPR-administrationsprocessen

– tillämpar och utvecklar företagets IPR-strategi

– står till hands med utbildning i IPR-frågor

– stöder produktutvecklingsprojekten där resultaten skall skyddas och patentintrång undvikas

– utvärderar uppfinningsanmälningar

– organiserar det forum och de möten där IPR/patentbeslut fattas

– ger råd åt de anställda i IPR-ärenden och uppmuntrar till uppfinningsanmälningar

– utför sökningar beträffande konkurrenters patent, till exempel för att reda ut vad ett visst företag har patenterat och vilka egenskaper deras uppfinningar har

– analyserar konkurrenters patent

– sköter företagets immateriella egendom så, att den skapar och upprätthåller konkurrensfördelar.