Mönster

Ensamrätt för formgivning

Mönsterrätten skyddar den yttre utformningen hos din produkt, en del av den eller en detalj. Produkten kan i princip utgöras av så gott som vilket föremål som helst, och dessutom kan grafiska symboler som logotyper och ikoner med vissa förbehåll skyddas genom mösterregistrering. Mönsterrätt gäller enbart formgivning; den kan inte användas för skydd av till exempel tekniska lösningar eller effekter av sådana.

Då du registrerar ett mönster säkrar du din ensamrätt till det och du kan förbjuda andra att utnyttja mönstret. Som utnyttjande anses till exempel framställning, försäljning, import och export av en produkt som motsvarar det registrerade mönstret.

Särprägel är en grundförutsättning för mönsterregistrering

Ditt mönster måste vara särpräglat för att kunna registreras. Det finns ingen exakt och allmän formell regel för särprägel, utan det essentiella är det helhetsintryck som ditt mönster ger. Ett mönster är inte särpräglat om det skiljer sig endast oväsentligt från tidigare kända mönster.

Ditt mönster skall vara resultatet av skapande verksamhet. Banala, enkla och konventionella utformningar kan inte registreras som mönster. Å andra sidan förutsätts inte konstnärlighet.

Mönstret måste vara nytt

Ett registrerbart mönster skall vara nytt förutom att det är särpräglat. Ett mönster anses nytt om ett likadant mönster inte har blivit offentligt förrän registreringsansökan inlämnades.

På grund av kravet på nyhet är det skäl att ansöka om mönsterregistrering först då din produkt har fått sin slutgiltiga formgivning, och du avser att sälja och marknadsföra produkten exakt sådan som den framställs i ansökan. Vid behov kan du också registrera olika varianter av din produkt. Om formgivningen inte är slutgiltig eller det finns andra orsaker till att det inte lönar sig att riskera nyheten genom en ansökan, kan den första ansökningen hållas hemlig. Därvid blir din ansökan offentlig först då mönstret registreras eller om det till exempel leder till en utländsk ansökan.

Nyhetsfrist som undantag till nyhetskravet

Nyhetsfrist eller Grace Period innebär att mönstrets innehavare kan offentliggöra produkten och ännu efter detta ansöka om mönsterskydd inom en viss tidsperiod. Oftast är nyhetsfristen 12 månader från offentliggörandet, men dess längd varierar nationellt och kan därför också vara kortare. Dessutom bör man beakta att nyhetskravet är absolut i vissa länder, och ingen nyhetsfrist kan då åberopas. Därför är det inte möjligt att registrera mönstret i dessa länder om mönstret har gjorts offentligt.

Det finns också andra risker i samband med nyhetsfristen. Tolknings- och bevisfrågor kan komma upp då offentligheten definieras, och det finns en risk att mönstret kopieras förrän registreringsansökan har lämnats in. Vi rekommenderar alltid att lämna in en registreringsansökan innan mönstret görs offentigt om det bara är möjligt.

Mönsterrättens giltighetstid

Mönsterrätten är tidsmässigt begränsad. I Finland och i Europeiska Unionen är ett mönster i kraft i fem år efter registreringen. Rätten kan förnyas vart femte år till en maximal period om 25 år, varefter mönsterrätten förfaller slutgiltigt. Det finns dock variationer beträffande giltighetstid och förnyelser, och i vissa länder kan ett mönster till exempel bara vara skyddat i 15 år. Å andra sidan finns det länder där mönsterregistreringar upprätthålls genom årliga avgifter, liksom patent.

Skydd för oregistrerade mönster (EU)

Har ditt mönster gjorts offentligt, har skyddsfristen löpt ut och blev inga ansökningar inlämnade? Kom ihåg, att inom EU-området existerar också det sk. oregistrerade gemenskapsmönstret. För att detta ska kunna åberopas, krävs det att mönstret har gjorts offentligt första gången inom EU-området och att det då har varit nytt och särpräglat.

Skyddsomfånget för ett oregistrerat EU-mönster är snävare än för ett registrerat mönster och skyddar enbart mot direkt kopiering. Också skyddsperioden är kortare än för registrerade mönster, nämligen tre år.

Det är svårare att stöda sig på oregistrerad mönsterrätt är på en registrering. Ofta uppstår problem med bevisning och med att definiera tidsperioden och skyddets omfattning. I praktiken lönar det sig att åberopa oregistrerad mönsterrätt endast om det inte längre är möjligt att registrera mönstret.